Ledsen, besviken!

Det känns inge bra, vet inte riktigt hur jag ska förklara detta, men säg som det är istället för att hitta på massa lögner.
Jag har känt mig som ett plåster ibland, men har också hört av mig för en stor saknad av dig, OSS.
Har verkligen försökt att hålla kontakten på topp, men har fått feta dissar varje gång. Det är skit trist, men man tröttnar rätt fort. Jag kan sluta höra av mig och det har jag gjort en tid, men sedan när tiden har gått känner jag den där saknaden mellan dig och mig. Vi har haft många roliga tider tillsammans och är väldigt tråkigt att du bara har slängt bort det, eller som sagt slängt bort våran vänskap.
Du är en av dom underbaraste vännerna som jag har/haft? En toppen tjej som oftast är glad och är på hela tiden, det finns lixom aldrig en avknapp på dig, det är bara go go go och det är de som jag saknar så himla mycket med dig :P

Var tvungen att skriva av mig, har gått och dragit på det här inom mig länge nu och har verkligen försökt att prata med dig, men du har vist inte lyssnat eller inte velat, men känner att det är upp till dig nu att avgöra,  jag har försökt nu ett flertal gånger. Tappar suget snart helt och hållet.

Se ya!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0